Allt faller på plats, tillslut.

Men en sak är ganska märklig.
När man för en gångs skull har lite pengar över då har man utgifter man aldrig haft innan som dräller omkring? Varför och jag frågar VARFÖR kan man aldrig få känna att man har litegrann över, så man kan känna lugnet. Nä, man är nog dömnd att spendera resten av livet i fattigdom, vilket ju såklart är en definitionsfråga!

Idag skickade jag iallafall in mina blanketter angående studieavbrott, SKÖNT!!
Nu ska jag äntligen vara mammaledig från och med april, jösses vilken lycka!!
Och för den som undrar så hoppar jag av på grund av flera orsaker, men främst för att jag inte kommer kunna arbeta med det jag vill efter denna utbildning då den dels blivit omgjord under tiden vi har gått den samt att kurser som jag ville läsa är inställda för 3e året i rad på grund av för få sökande!? Konstigt kan tyckas, och ja, jag kan bara hålla med!

Appropå det så fick jag mitt första F i brevlådan idag! haha, men det var allt annat än oväntat =)
Så nu ska jag skriva min första omtenta och jag gör det med rak rygg, tänk att den inte kom förrän nu! Och då kan jag bara meddela att det är helt och hållet berodde på att jag inte hade böckerna jag behövde, det var dedär med dömd fattiglapp! Läs: häst, hund och kattägande småbarnsförälder på csn = skitdålig kombo!

Igår hade jag och min barndomskompis Marlene en härlig dag med våra små på birsta!
Vi skrattade åt tanken att vi nu lekte med fullt levande dockor (vi har alltså känt varandra sedan jag var 3år och Marlene 4!.. shit.. är det så länge?!) och hur många gånger sa vi inte som små att vi absolut skulle ha barn samtidigt och nu står vi här =) Edith är förvisso 6 mån yngre än casper, men det skiljer mindre på dem än vad det gör på oss!
Så härligt att få umgås med dem, Marlene och hennes familj har alltid förmågan att få mig att asgarva som ingen annan, det har de flesta av "tjejerna på gatan" haha.. låter helt bisarrt men vi var ett gäng tjejer som bodde på samma gata när vi var små, även om några hamnade på gatan nedanför!

När jag tänker tillbaka på min barndom är jag så tacksam över att jag fått den barndom jag fått.
Tänk att få växa på upp på en gata med 6 andra tjejer i nästan samma ålder!
Visst, vi rök ihop och jag kunde stundtals avsky dem allihop men allt som oftast hade vi så skoj så vi låg på marken och tjiknade av skratt!
Alla dessa helt galna lekar som vi kom på under årens lopp som "smitliga flickan" som gick ut på att knyta fast stackars Carro i ett träd och när hon kommit loss skulle hon jaga oss alla andra.
"Nu kommer regnet ragnhild" gick ut på att stå under ett paraply, någon slog på vattenslangen och den under paraplyt skulle ropa just det, sedan bytte man! Läs: världens dummaste lek?
"Tjocka feta gunbritt" lekte vi ofta, mest för att vi tyckte det var så roligt. Stackars lilla carro band vi än en gång fast, denna gångi en massa madrasser sen skulle hon försöka jaga oss medan vi knuffade omkull henne så hon inte kom upp. USCH vad elaka vi har varit!! haha =)
"Röda, vita rosen" lekte vi ofta och jag tror vi blev rätt kluriga på slutet efter ett antal omgångar, men jag vågade aldrig ge någon något elakt straff, har alltid varit för snäll och försiktigt men jag vet att jag vid ett tillfälle tvingade Anna-Lena att äta gräs!, om vi säger såhär; jag kände mig grymt häftig!

Jag skulle inte vilja byta ut min barndom, alla har vi fått våra törnar och det hör till, alla har vi haft perioder i livet vi helst bara velat glömma, men de gör oss till dem vi är idag och för det är jag evigt tacksam.

Mamma är än en gång barnvakt ikväll!
Helt otroligt, inatt ska jag få sova helt ostörd!
Detta gjorde också att jag hann klar med en uppgift till skolan som nu också är inskickad, skönt.
Nu kan vi känna lugnet på babysången imorgon =)

Så pågrund av ovan nämnda orsaker tänker jag gå och lägga mig nu och njuta av tystnaden som jag hoppas infinner sig inom kort!

Sov gott mina vänner!


RSS 2.0