Ibland bara hatar jag...
... Att vara född till kvinna.
VAD ÄR VÅRT PROBLEM?!?
Ni vet när känslorna sitter utanpå kroppen, när minsta ord eller rörelse kan göra en besatt och alldeles vansinnig.
Ni vet när det känns som om nån tittar på dig lite för länge nu så måste du antagligen slå ut tänderna på denna/denne person.
Ni vet när inget hjälper och det mesta känns hopplöst.
Ni vet när man avskyr allt och alla.
Ni vet när man ändå älskar allt och alla.
Ni vet när man inte vill sova men ändå är hur trött som helst.
Ni vet när man vill gå under jorden men samtidigt göra allt.
Ni vet hur alla säger att "näe, jag mår aldrig sådär.. brukar hemskt sällan bli så"
Ni vet hur vi då tänker "dumskalle, vem försöker hon lura!?"
Ni vet alla hur det är, vare sig ni vill eller inte.
Jag vet att jag är leds.
Jag vet att jag vill sova som anden i tio tusen år och få en vidrig nackspärr, mycket hellre det.
Jag vet att om jag lägger mig i min säng nu med min högst sovande pojkvän kommer jag bli ännu mera upprörd.
Jag vet att jag inte alls vill nåt fast jag vill allt.
Jag vet att jag alltid kan trösta mig med att jag är tjej.
Jag vet att jag alltid kommer undra om det verkligen är en anledning att skylla på?
Jag vet att jag är leds.
Och ännu dummare, såhär ska man väl inte bete sig kvällen då man går av jobbet för att vara ledig i över en vecka!?
Jo, det måste vara nåt fel på mig.
Jag vet att jag fullständigt hatar den jag blir just denhär veckan varje månad.
Sov gott mina vänner.
VAD ÄR VÅRT PROBLEM?!?
Ni vet när känslorna sitter utanpå kroppen, när minsta ord eller rörelse kan göra en besatt och alldeles vansinnig.
Ni vet när det känns som om nån tittar på dig lite för länge nu så måste du antagligen slå ut tänderna på denna/denne person.
Ni vet när inget hjälper och det mesta känns hopplöst.
Ni vet när man avskyr allt och alla.
Ni vet när man ändå älskar allt och alla.
Ni vet när man inte vill sova men ändå är hur trött som helst.
Ni vet när man vill gå under jorden men samtidigt göra allt.
Ni vet hur alla säger att "näe, jag mår aldrig sådär.. brukar hemskt sällan bli så"
Ni vet hur vi då tänker "dumskalle, vem försöker hon lura!?"
Ni vet alla hur det är, vare sig ni vill eller inte.
Jag vet att jag är leds.
Jag vet att jag vill sova som anden i tio tusen år och få en vidrig nackspärr, mycket hellre det.
Jag vet att om jag lägger mig i min säng nu med min högst sovande pojkvän kommer jag bli ännu mera upprörd.
Jag vet att jag inte alls vill nåt fast jag vill allt.
Jag vet att jag alltid kan trösta mig med att jag är tjej.
Jag vet att jag alltid kommer undra om det verkligen är en anledning att skylla på?
Jag vet att jag är leds.
Och ännu dummare, såhär ska man väl inte bete sig kvällen då man går av jobbet för att vara ledig i över en vecka!?
Jo, det måste vara nåt fel på mig.
Jag vet att jag fullständigt hatar den jag blir just denhär veckan varje månad.
Sov gott mina vänner.
And finally!!
Japp, äntligen har man fått besked och jag kom in på skolan!
Så nu vet jag vad jag har för mig i 3½ år framöver, nämligen plugga rehabiliteringsvetenskap på mittuniversitetet.
Det känns en smula konstigt att inse att när jag är snart 27 år så kommer jag ha en högskoleexamen och förhoppningsvis vara påväg mot mina mål!
Det är svårt att inte få åldersnojja för mindre...!
En sak är säker, att just precis nu är jag hur peppad som helst,jag vet att den 31a Aug börjar min skolgång igen och otroligt nog känns det riktigt spännande, men jag vet också att om ungefär ett halvår kommer jag vilja slå migsjälv blå och gul (förlåt, blul...) över mina val, jag kommer fundera över hur sjutton jag kunde vara så korkad att jag valde att läsa en sån tuff utbilding osv.. Kanske inte tuff i jämförelse med t.ex. psykolog eller liknande men för en Jenny som aldrig haft något vidare läshuvud så lär jag få veta att jag lever.
Jag har hunnit med en del sedan jag sist skrev, numera är jag njurundabo igen sedan en vecka tillbaka idag. Det är riktigt skönt vill jag lova, klarade mig på 10 liter i tanken i nästan 5 dagar, DET har jag längtat efter!
Lägenheten kommer iallafall bli riktigt fin när den är klar, den börja sakta men säkert arta sig, nu fattas lite hyllor och någon tavla, btw, ingen som har en piano som dom vill sjänka bort?
Jag och Mattias har haft enormt flyt, vi båda flyttade utan att äga just några möbler över huvudtaget men jösses vad vi lyckats skrapa ihop en hel del! Numera kan vi stoltsera med en nästan fullt möblerad lägenhet, från att bara i princip ägt ett skabbigt matbord, en säng, ett badrumsskåp och en kökssoffa, tack snälla alla ni som hjälpt till!
Just för tillfället sitter jag i sängen med datorn och bloggar, lovely med trådlöst igen, det fick vi aldrig till på västra långgatan nämligen, i-landsproblemen bara flöööödar.
Näe, nu måste jag pinka hund, duscha migsjälv och försöka röja genom tvätten en del innan jag ska jobba åt syrran kl. 13, på återskrivande mina vänner!
Ciao!
Så nu vet jag vad jag har för mig i 3½ år framöver, nämligen plugga rehabiliteringsvetenskap på mittuniversitetet.
Det känns en smula konstigt att inse att när jag är snart 27 år så kommer jag ha en högskoleexamen och förhoppningsvis vara påväg mot mina mål!
Det är svårt att inte få åldersnojja för mindre...!
En sak är säker, att just precis nu är jag hur peppad som helst,jag vet att den 31a Aug börjar min skolgång igen och otroligt nog känns det riktigt spännande, men jag vet också att om ungefär ett halvår kommer jag vilja slå migsjälv blå och gul (förlåt, blul...) över mina val, jag kommer fundera över hur sjutton jag kunde vara så korkad att jag valde att läsa en sån tuff utbilding osv.. Kanske inte tuff i jämförelse med t.ex. psykolog eller liknande men för en Jenny som aldrig haft något vidare läshuvud så lär jag få veta att jag lever.
Jag har hunnit med en del sedan jag sist skrev, numera är jag njurundabo igen sedan en vecka tillbaka idag. Det är riktigt skönt vill jag lova, klarade mig på 10 liter i tanken i nästan 5 dagar, DET har jag längtat efter!
Lägenheten kommer iallafall bli riktigt fin när den är klar, den börja sakta men säkert arta sig, nu fattas lite hyllor och någon tavla, btw, ingen som har en piano som dom vill sjänka bort?
Jag och Mattias har haft enormt flyt, vi båda flyttade utan att äga just några möbler över huvudtaget men jösses vad vi lyckats skrapa ihop en hel del! Numera kan vi stoltsera med en nästan fullt möblerad lägenhet, från att bara i princip ägt ett skabbigt matbord, en säng, ett badrumsskåp och en kökssoffa, tack snälla alla ni som hjälpt till!
Just för tillfället sitter jag i sängen med datorn och bloggar, lovely med trådlöst igen, det fick vi aldrig till på västra långgatan nämligen, i-landsproblemen bara flöööödar.
Näe, nu måste jag pinka hund, duscha migsjälv och försöka röja genom tvätten en del innan jag ska jobba åt syrran kl. 13, på återskrivande mina vänner!
Ciao!
