Det var en enormt häftig upplevelsen men både jag och Mattias var något nervösa när vi rullade mot sjukhuset!

Har man inte varit gravid någon gång kan man nog inte ana alla idiotiska idéer som flyger genom skallen på en över vad som kan eventuellt vara fel och finns det egentligen någon bäbis där inne?! Jag kanske bara har varit helt vansinnigt dålig i magen hur länge som helst så jag har fått förstoppning? Ja, vansinnigt är bara förnamnet!

När jag satt där i väntrummet så var jag lika nervös som då jag ska göra ett lite större uppträdande, samma pirr i kroppen men jag försökte döda det med en helt meningslös tidning som jag bara bläddrade igenom utan att se eller minnas en enda sak.

Till saken hör att jag har varit så nojig de senaste dagarna för vi fick sånna rejäla sparkar som livstecken när de första sparkarna kom, sen var det mer eller mindre tyst där inne i över en vecka och gissa hur mycket man hinner oroa sig då!!?

Hur som helst så sa barnmorskan att "nu ska jag titta runt här lite sen kommer jag prata med er för jag måste först få se hur allt ser ut" Mattias och jag lär ska ha sett ut som två småungar på julafton som är påväg att få öppna den största juklappen, helt tysta med förväntan i ögonen och ett fånigt leende på läpparna.
Hon började kika precis under min navel och man såg ingenting på skärmen, sedan kom hon till högersidan och vipps så såg man en hel bäbis! Jag blev full i skratt för precis där hon drog med den lilla kameran så har jag så  ont varje morgon när jag vaknar och jag har undrat om hela ungen ligger bara där? Jo, självklart gjorde den det nu när vi skulle kika på den och allt, med benen i kors rakt upp mot min bröstkorg.

Hon började med att berätta om huvudet, visade var hjärnan var och pratade om måtten sedan var det hjärtats tur, helt otroligt hur man kan zooma in på ett sånt litet hjärta så man ser klaffarna och hela köret, och oj så fort det slog! Hon zoomade in på fötter och händer så vi såg alla fingrar och tår men såklart ville den lille inte alls visa sitt ansikte så det fick vi kika på snett bakifrån!
Men någon blygis blir det aldrig med oss två som föräldrar, inte en chans! Men däremot en tjurig liten rackare, det skulle inte förvåna mig alls =) Dessutom var det inte en lugn stund där inne, ett evigt snurrande och boxande!

När vi sedan skulle få våra bilder fick vi köpa alla eller välja vilken/vilka av tre vi ville ha, vi ville ha alla bilder!
Däremot ser det på en av bilderna ut som bäbisen har en näbb då den är tagen snett från sidan så käkbenet är det som syns tydligast, så nu är det nya arbetsnamnet ankungen till pappas stora förtjusning =)

Hon konstaterade att jag nu var i v. 19 och inte 18 som vi trott, vi blev helt enkelt snuvade på en vecka!
Nu har vi BF den 25:e Juni, med andra ord på midsommarafton!
Men om jag får gissa lär jag nog gå över tiden till den 1:a Juli som min barnmorska trodde från början, skulle inte förvåna mig =)

Viss skillnad på v. 10 och v. 19 va?

V. 19
Nu är du halvvägs! Toppen av livmodern når nu naveln och kommer att fortsätta växa med ungefär en centimeter i veckan. Bebisen är cirka 15 centimeter lång och väger strax under 250 gram.

Näe, nu ska jag ta och dimpa ner med min kära sambo i soffan, imorgon blir det jobb igen!

Ta hand om er och jag lovar att scanna in ultraljudsbilderna så ni får se!