Jaha, då var det bestämt att man skulle flytta igen då, till på köpet också bli med katt!

Senast den 16e Juli blir jag njurundabo igen, faktiskt mest pga ekonomiska själ för annars har jag ändå funnit ganska många fördelar med att bo i stan vilket jag inte trodde!
Så jag släpar med mig ett stycke pojkvän och hund för att flytta, hör och häpna till en lägenhet i njurunda dessutom. Något hus blev det inte denna gång och det svider sådär skönt i magen men man får ta tjuren vid hornen och se till att göra tillvaron dräglig ändå!

Hur som helst så kommer vi från och med inflyttning att för all framtid vara "paret med det rosa badrummet" japp, ni läste helt rätt! hemska värld! men jag har ju insett att jag inte ska bo i badrummet allt för ofta och ska försöka mitt allra bästa för att även göra tillvaron där inne dräglig =)

Och som jag också skrev så blir vi med katt! inte direkt något jag heller hade räknat med men det är bara att inse att Chico kommer tycka att livet är hemskt trist nu utan varken Irma eller Leia! Även om dom haft sina duster tror jag dom har mer utbyte av varann än vi kan förstå så det kommer att flytta en liten Måns till oss!
Än så länge är han faktiskt extremt liten, bilder kommer. Han är inte liten i den bemärkelsen att han är ung utan han är så mager så man knappt törs peta på stackaren för att han ska gå av. Min helt ofrivilligt adopterade lillasyster anna-maria hittade honom påväg hem till ljusdal för  exakt en vecka sedan idag, då hade han krupit upp på vägen för att dö, han orkade helt enkelt inte mer.

Hon har fått berättat för sig att han varit innekatt förrut, att familjen som då hade honom gav bort honom till grannen då dom skulle flytta  varpå grannen också flyttade och lämnade kvar honom. Han har nu levt ute i ca. 1½ år, är kastrerad och väldigt sliten. Veterinär har uppskattat honom till ca. 4 år.
Denna lilla kille har nog troligen varit med om en bilolycka då hans tass någon gång blivit bruten och nu är ihopväxt lite snett, hans ena kind är lite tillplattad men veterinären tror inte att han ska ha ont utav detta. Anna-Maria tog nu med honom hem till sundsvall då hon inte vågade lämna honom i lägenheten pga hans dåliga skick, så igår när det vankades grillparty skulle jag och mattias få se killen!
Mattias har varit extremt skeptisk hela tiden till att ta över någon hemlös katt "man vill ju ha en kattunge om man ska ha nån" men det bor nog a knight in shining armor i honom med för det tog inte lång stund efter att vi sett honom som jag hörde ett "gumman, vad säger du, ska vi inte ta katten då?" Gissa om Anna-maria blev glad som slitit en hel del för att hålla denna lilla kille vid liv, då hon sedan tidigare har tre katter blir det en aning svårt att ha en fjärde!
Vi vet såklart inte om han kommer klara sig, men på en vecka har han repat sig ganska bra. Det "enda" felet på honom är att han är extremt mager och inte har just någon muskel på hela kroppen vilket gör honom extremt trött med dålig balans.
Han är dock inte sen att haka på om man vill gosa, gillar dehär med mänsklig beröring ganska kraftigt då det varit en bristvara den senaste tiden!

     

Nu vill jag mest få reda på om jag kommit in på plugget eller inte, får jag som jag vill blir jag högskolestudent till hösten där jag ska läsa rehabiliteringsvetenskap, vore inte alls dumt!

Näe, nu ska vi se om inte mattias tar och pallrar sig hem till mamma och pappa efter fisketuren så vi kan bege oss in till staden igen =)

Ta hand om er gott folk!